Aktuellt

  1. Start
  2. Aktuellt
  3. Hur mycket mat kan vi producera på svenska åkrar?

Forskning

29 jun 2026

Hur mycket mat kan vi producera på svenska åkrar?

Debatten om svensk livsmedelsberedskap har stort fokus på att vi ska odla mer grödor och föda upp fler djur för en ökad självförsörjning utifrån hur vi äter idag. Men ett annat perspektiv är: hur mycket mat kan svensk åkermark faktiskt leverera? PLATE-forskare testar nu flera olika scenarier.

Sädesfält med träd i bakgrunden rött hus med vita knutar

Foto: Karl Olsson/Unsplash

Beredskapsdebatten utgår ofta från att vi behöver odla mer för att klara oss bättre i kristider. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen föreslagit att ytterligare 340 000 hektar mark tas i bruk och att antalet djur ökar med 15–25 procent. Om man i stället frågar sig hur mycket mat jordbruksmarken faktiskt har potential att producera, öppnar sig ett annat perspektiv.

Det är utgångspunkten för en studie som drivs av forskarna Elin Röös och Ida Ekqvist vid SLU. Med hjälp av modellen CIBUSmod Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som beräknar det svenska jordbrukets produktion och också beräknar olika typer av miljöpåverkan, testas just nu flera scenarier för svensk livsmedelsproduktion. Modellen är utvecklad inom forskningsprogrammet Mistra Food Futures och har tidigare använts för beräkningar för bland annat Livsmedelsverket kopplat till de nordiska näringsrekommendationerna. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Porträtt

Foto: Jenny Svennas Gillner/SLU

I ett läge där livsmedelsproduktionen i Europa kraftigt påverkas, av klimatförändringar, krig eller andra kriser, är det viktigt att bättre förstå vilka förutsättningar vi har i Sverige att producera mycket mat.

Elin Röös, forskningsledare i PLATE och universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I den här omgången tester ligger fokus på att maximera produktionen av ätbart protein, utifrån fyra scenarier indelade i två kategorier; hur mycket kött och mjölk som produceras, och hur stor hänsyn som tas till miljön. Genom att utforska olika sätt att producera synliggörs både möjligheter och avvägningar kring hur olika vägval påverkar systemets förmåga att producera mat för människor.

Porträtt

Foto Hannes Almeräng

Samhället har miljömål, folkhälsomål och mål om vår livsmedelsberedskap. Hur vi kan uppnå så många av dessa samtidigt är en viktig fråga att utforska. Det kan verka lite förenklat att titta på den biofysiska kapaciteten, men det är en viktig pusselbit för att förstå vilka beslut vi fattar idag och hur de driver utvecklingen.

Ida Ekqvist, doktorand inom hållbara livsmedelssystem, vid Sveriges lantbruksuniversitet



Resultat väntas under vintern 2026.

Kontaktpersoner

Foto: Jenny Svennas Gillner/SLU

Elin Röös, Forskningsledare inom PLATE. Docent och universitetslektor hållbara livsmedelssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-post: elin.roos@slu.se

Foto: Hannes Almeräng

Ida Ekqvist, doktorand inom hållbara livsmedelssystem,
vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-post: ida.ekqvist@slu.se

 

Vill du veta mer om PLATE?

En god idé: prenumerera på PLATE:s nyhetsbrev

Här sammanfattas en gång i månaden det senaste från PLATE – forskningscentrum för resilienta måltider.

VÄLKOMMEN!

Vi använder Stockholms universitets verktyg Verktyg för visuell identitet, som bygger på nyhetsbrevsplattformen från Powerinit/Brand Management Center.
När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev sparar vi ditt namn och din e-postadress för att kunna skicka relevanta utskick till dig. Dina uppgifter används endast för detta ändamål och delas aldrig med tredje part. Läs mer om personuppgifter och dataskydd. Kontakt: info@plateresearch.org

Hantera prenumeration